MATAVFALLET GÖR NYTTA

Om matavfallssortering

Vår förening har nu varit anslutet till SYSAV:s matavfallssorteringsprogram sedan snart ett år. Här kommer litet bakgrundsfakta om matavfallssortering i Sverige.

För den ekosmarta konsumenten finns det idag fyra olika sätt att slänga matavfallet:

  • Mala i kvarn
  • Lägga på kompost
  • Källsortera
  • Slänga i den vanliga soppåsen

Det slängs massor med mat i Sverige nuförtiden.  Utslaget på varje person och år slängs det 80 kilo mat! Det mesta av detta avfall hamnar fortfarande i hushållsoporna där det sedan bränns. Resterande fjärdedel går till biologisk återvinning. Med biologisk återvinning menas att matresterna antingen blir komposterade och förvandlas till näringsrik jord, eller också att de hamnar på en rötningsanläggning.

Rötnings- eller biogasanläggning - Öresundskraft
Rötnings- eller biogasanläggning – Öresundskraft

Matresterna som rötas blir till biogas kan användas som fordonsbränsle, för uppvärmning och elproduktion. Det blir också en restprodukt som kan användas som biologiskt gödsel. Imponerande vad ett äppelskrutt kan bli i ett kommande liv!

– Att matavfallet rötas är bättre än kompostering eftersom man tar tillvara både näringen och energin, menar Ulrika Franke, projektledare på Jordbruksverkets klimatenhet. I en kompost försvinner energin som värme!

 Ju mer biogödsel som används inom jordbruket, desto mindre konstgödsel måste framställas, och det begränsade mineralet fosfor kan då ständigt återanvändas.

 Trenden just nu är att allt mer matavfall tas till vara, kärnsorteras och rötas. Det hävdas till och med, att hanetreingen av källsorterat skulle vara billigare än att den vanliga släng-allting-i samma-tunna-metoden.

 De vanligaste problemen kring matavfallssorteringen är att det hamnar plast i matavfallet. Det kan röra sig om sådana omärkliga platsbitar som finns runt banan- eller gurkändar. Biogasbranschen jobbar faktiskt intensivt med hur de mju­ka plasterna som kan följa med det källsorterade matavfallet påverkar rötningsprocessen och slutprodukterna.  De mjuka plasterna i matavfallet måste separeras ifrån före rötning och kan då leda till stora förluster av rökbart material. Om sepa­reringen å andra sidan inte är tillräckligt bra kan plasten orsaka driftproblem i efterföljande led. Det finns också en risk att små partiklar av plast, så kallade mikroplaster, följer med ut i biogödseln. Det är i dagsläget oklart exakt hur mikroplaster påverkar natu­ren, men man vet att dessa kan tas upp av olika djur och orga­nismer, såsom plankton och musslor, om de kommer ut i havet.

 (Fritt efter ICAKURIREN 17/15 och Hushållningssällskapet i Halland)